annaskola

Katapulten:

Av: Anna Broman 9a

Vi (Jag & Rebecka) fick i uppgift att bygga en katapult. Materialet som vi fick använda var 12 glasspinnar, 2 blompinnar, 1 klädnypa, 1 träplatta och 1 gummisnodd. Man fick välja om man skulle göra en egen konstruktion eller om man ville följa exemplet som fanns på den pedagogiska planeringen. Vi valde att göra den som fanns på den pedagogiska planeringen fast med lite egna justeringar.

Konstruktion:

Vår Katapult är väldigt enkel gjord. Vi gjorde som sagt katapulten som fanns på den pedagogiska planeringen fast med några egna idéer och justeringar. Vi lade ner mest fokus på gummisnodden och hävarmen. Vi spände gummisnodden så hårt som möjligt och vi gjorde hävarmen lite kortare. När man har en spänd gummisnodd så blir det mer kraft i ”svinget” alltså när man skjuter iväg ärtan. Det gjorde så att ärtan flög iväg lite längre.

Historik katapulten:

De var de gamla grekerna som uppfann katapulten. Den slungade stenar och andra tunga föremål mot fienden.  En romersk katapult kunde slunga 100 kg tunga stenar längre än en halv kilometer.  Katapulten användes fram till sen medeltid sen ersatte man katapulten med krut. Sista gången som man använde katapulten ”på riktigt” var vid skyttegravskriget som skedde under första världskriget. Då slungade den mindre granater. Katapulten är inget modernt verktyg och används nästan aldrig nu förtiden. Men år 2011 var det några smugglare som med hjälp av en hemmagjord katapult hade smugglat in Marijuna från Mexico till USA. 

Planering:

Jag och Rebecka vi visste redan från början att vi ville göra den katapulten som fanns på den pedagogiska planeringen för att då visste vi säkert att den skulle fungera (om vi inte gjorde några fel på vägen).  Så vi började direkt söka information på både hemsidor (NE.se, Wikipedia mm) och i böcker (Uppfingar). Vi gjorde även en skiss och på den så gjorde vi lite små justeringar som att göra häv-armen lite kortare (”det som man vinner i väg förlorar man i kraft”).  Efter det var det bara att börja bygga.

Hävstångsprincipen:

Den gyllene regeln betyder ”det man vinner i kraft förlorar man i väg”. Hävstångsprincipen är ett ”verktyg” som fungerar på det sättet. Ett exempel på en hävstång är när man ska t.ex. öppna ett lock på en syltburk. Först så får man inte upplocket men sen så kan man testa att bända upp locket med hjälp av en gaffel eller något liknande, då brukar det fungera utmärkt. Då är Gaffeln själva hävstången. En hävstång kan också vara en våg. På vågen kan man mäta hur mycket t.ex. stenar väger men då är det något som man måste tänka på. Man måste se till så att stenarna på de olika ändarna hänger lika långt ifrån vridningspunkten, annars blir inte vägningen rätt. 

Här kommer en bild på i vilken ordning vi gjorde katapulten

Utvärdering:

Vår katapult blev faktiskt rätt bra, det visade sig att den kunde skjuta runt 4 meter, det tycker jag är ett resultat att vara stolt över. Men det finns självklart saker som vi skulle kunna ha gjort annorlunda. Vi skulle t.ex. kunnat ha planerat lite bättre. I slutet av lektionen då blev vi stressade och vi visste inte vad vi skulle göra och hur vi skulle göra det. Det resulterade till att vi limmade fel och var tvungna att göra om flera gånger. En annan sak som vi gjorde fel (det felet märkte vi inte förens efter en vecka) det var att ha gummisnodden nerspänd hela tiden (på bilden nedan så ser ni hur jag menar med att ha gummisnodden nerspänd) eftersom att den stod så i en vecka, så blev den väldigt uttöjd och då sköt inte ärtan lika långt.

Så här blev våran katapult tillsult:

Källorna som jag använde är:

Sökord-Katapult. Skriven/senast uppdaterad- 28 augusti 2012.

 http://sv.wikipedia.org/wiki/Katapult

 Sökord-catapult. Skriven/senast uppdaterad- 6 juli 2012.

http://en.wikipedia.org/wiki/Catapult

 Sökord-Katapult. Skriven/senast uppdaterad- Står ej!

http://www.ne.se/enkel/katapult/2137590

Sökord-Hävstång Skriven/senst uppdaterad- 25 mars 2012.

http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4vst%C3%A5ng

Framställa estrar.

Namn: Anna och Rebecka.

Datum: 24/5 2012.

Syfte:

Syftet med denna undersökning är att vi ska ta reda på vad som händer när man framställer estrar.

Hypotes:

Vi tror att innehållen i provrören först å främst kommer att börja koka, och sedan kommer det dofta beskt.

Vi tror att det kommer just beskt för att ingredienserna som vi har använt doftar lite surt och beskt.

Material.

Vi har använt oss av:

•                                         Skyddsglasögon.

•                                         Förkläde. (skor)

•                                         Tofs.

•                                         Brännare.

•                                         Provrör.

•                                         Pipetter.

•                                         Bägare.

•                                         Olika syror. (metanol, T-röd, koncentrerad svavelsyra.)

•                                         Värktablett som innehåller acetylsalisylsyra.

•                                         Sur grädde.

•                                         Mortel.

•                                         Trefot.

•                                         Trefotsgaller.

•                                         Provrörsställ.

•                                         Spatel.

•                                         Koncenveringsmedlet natriumbensoat.

•                                         Degeltänger.

Metod.

Det första vi gjorde var att ta på oss skyddsutrustning, och när vi gjort detta så hällde vi upp vatten i bägare som vi placerade på en trefot, med ett trefotsgaller ovanför en brännare. När vi gjort detta så var det dags att hälla upp allt i provrören.

Vi började med att hälla upp en spatel sur grädde i en av provrören innan vi hällde ner 8 droppar T-röd – med hjälp av en pipett.

Sedan så mortlade vi värktabletten – för att komma åt  acetylsalisylsyran – och sedan tog vi en spatel  acetylsalisylsyra i ett nytt provrör innan vi droppade ner 8 droppar metanol i det.

Efter detta så var det dags för ännu ett nytt provrör. Denna gång hade vi ner en spatel  natriumbensoat och efter detta så hade vi ner 8 droppar T-röd.

När detta var gjort så tog vi en ny pipett med Koncentrerad svavelsyra och hällde ner 3 droppar i varje provrör innan vi tog ett provrör i taget och stoppade ner det i det kokande vattnet.

Sedan så tog vi upp provrören och doftade på dem. Den första doftade som glögg, den andra som tuggummit Jenka samt ananas och det tredje hade vi lite svårt att avgöra vad det doftade som, men vi fick ändå en svag förnimmelse av pepparmint.

Sedan så städade vi undan och började med vår labbrapport.

Resultat.

Resultatet blev till slut att vi fick fram olika dofter.

Slutsats.

En av felkällorna kan ha varit att vi råkat ha i för mycket eller för lite av något. Det kan också ha varit så att grädden inte varit tillräckligt sur.

Vi hade kunnat förbättra oss genom att försöka mäta upp lite mer exakt, och att öva på att mäta upp mått med spateln.

Vi tror att vi råkade ha i lite för mycket T-röd och det skulle kunnat påverka vårat resultat. En av våra teorier är att eftersom T-röd är ett lösningsmedel, och vi kanske hade i för mycket då kanske det påverkade något annat ämne.

•                                         Metanol har flera olika namn, såsom metylalkohol, karbinol och träsprit. Det är en alkohol och är mycket giftig,och den kemiska beteckningen är CH3OH. Det används som lösningsmedel i laboratorier och industrier, och det är mycket effektivare än tex etanol. Det tillverkades förr genom torrdestillering, dvs genom upphettning av svavelsyrablandat trä i en syrefattig miljö. Det tillverkas dock på ett annat sätt nu, genom en kemisk reaktion mellan väte och kolmonoxid över en metallkatalysator.
Det är metanolens nedbrytningsprodukter som är giftiga och det bryts ner i levern, när man dricker det, där det tillverkas till myrsyra formaldehyd och det är också dessa som gör den mesta skadan. Myrsyran gör så att ph-värdet sjunker till en farligt låg nivå. Både myrsyra och formaldehyd misstänks göra skador på synen.

Metanols molekylformel:  CH3OH

Metanols strukturformel: H

|

H-C-OH

|

H

•                                         T-röd är 95 % denaturerad – detta menas att man tillsätter ett eller flera ämnen för att förhindra ämnet att fungera i ett visst område - etanol och det kallas för teknisk sprit. Det denaturerades med metyletylketon, aceton, etylacetat och bitrex, och detta gjordes därför att förhindra förtäring. Det används till rengöring av rutor, speglar, sanitetsgods, som lösningsmedel för vissa färger eller till fläckborttagning, som frostskydd och spolarvätska i bilar. Det kan också användas som bränsle i spritkök.

T-röds molekylformel: CH3CH2OH

T-röds strukturformel: H H

|   |

H - C-C = OH

|   |

H H

•                                         Koncentrerad svavelsyra är en mycket starkt frätande syra och det används i vissa sammanhang till att torka luft, men även som elektrolyt i blyackumulatorer och i sprängämnen, gödselmedel och färgämnen.

Svavelsyrans molekylformel: H2SO4

Svavelsyrans strukturformel:  OH

|

O =  S = O

|

OH

De kolväten vi använde var metan(ol), etan(ol), .

Den nuvarande molekylformeln för metanolet är CH3OH, och ursprungsformeln är CH4.

Etanolets nuvarande molekylformel är  CH3CH2OH  och ursprungsformeln är C2H6.

När vi blandade den sura grädden (smörsyra) och etanolet (t-spriten) bildades estern etylbutanoat, vilken doftar ananas. Därför hade vi i t-sprit.

När  vi blandade acetylsalicylsyra och metanol bildades metylsalicylat och då doftade det Jenka tuggummi.
Det började dofta pepparmint när vi blandade natriumbensoatet t-sprit, på grund av att estern etylbensoat som bildades när vi blandade de två ämnena.
Reaktionerna katalyseras av svavelsyra, och det är därför man har i det.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Metanol

http://wiki.mattemalin.net/ht-2010/era-kemisidor/oliver/alkoholer-labbraport/strukturformel-foer-metanol

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6dsprit

http://www.ne.se/svavelsyra

http://school.chem.umu.se/Experiment/45

Labbrapport-Panflöjt:

Av : Anna

Datum (när laborationen skedde): 29/3

Vi hade i uppgift att på en No lektion göra en panflöjt med hjälp av morötter. Nu ska jag berätta hur jag gjorde och vad jag tänkte under tillverknings processen.

Hypotes:

Jag tror att min panflöjt kommer låta men inte så mycket. Jag tror att den längsta moroten ger ifrån sig den högst tonen medan den kortaste moroten ger ifrån sig den lägsta tonen.

Syfte:

I denna laboration så ska jag ta reda på om det går att tillverka en planflöjt med hjälp av morötter. Jag ska ta reda på hur det kommer låta, det vill säga vilken ton vi hör och om vi ens hör någon ton…?  Ja allt detta för ni reda på i denna labbraport.

Metod:

Jag kommer att välja morötter som har olika längd men som är ungefär lika tjocka. När jag genomför laborationen så kommer jag att borra hål genom hela moroten och sedan när jag har borrat igenom alla morötter så binder jag fast de i storleksordning.

Anteckningar under laborationen:

Jag börjar med att ta en morot för att börja borra. Den första moroten gick det bra att borra igenom men när jag gjorde min andra så blev det hål i mitten för att jag borrade snett. Tillslut så hade jag borrat igenom alla morötter. När jag testade att blåsa igenom en morot så hände det ingenting jag höll på så väldigt länge men jag fick fortfarande inte fram något ljud. Efter ett tag så kommer jag fram till att man kanske inte ska ha något hål där nere så jag försöker att täppa igen hålet med en flört kula. När jag har täppt igen hålet så testar jag igen men utan framgång. Jag bestämmer mig för att borra i en ny morot men denna gång så borrar jag inte igenom hela utan bara halva.  När jag testar att blåsa igen för att se om den så fungerar så fungerar det faktiskt och det kommer fram en hög frekvens. Jag blir klar precis i slutet av lektionen så jag hinner inte sätta ihop mina morötter men min panflöjt (min enda morot) funkar i alla fall.

Resultat/Slutsats:

Min hypotes stämde inte riktigt. Jag trodde att längden på moroten spelade roll för hur hög/låg frekvens det skulle bli. Men så var det inte riktigt. Men däremot så spelade tjockleken på hålet i moroten roll. Ju större hål desto högre frekvens och vice versa. Det visade sig också att man inte skulle borra hål genom hela moroten utan bara genom halva. Det som blev fel för mig när jag gjorde skapade min flöjt var att när jag borrade igenom morötterna så blev det hål i moroten när man bara hade borrat igenom halva. Så nästa gång så ska jag tänka att vara med noggrann med borrningen.

Frekvens:

Frekvens betyder hur många svängningar en våg gör på en sekund.  När luften är kompakt så ritar man en hög våg men när luften är tunn ritar man en låg våg.

En hög ton är en hög frekvens. En hög frekvens gör snabba och korta svängningar medan en låg frekvens (låg ton) går långsamt och gör långa svängningar.

Resonans:

Resonans är ett ljud som förstärks av en hålighet. Jag tänker mig t.ex. ett tivolispel som man hade förr i tiden med en vev på sidan så kom det musik. ’

Hertz:

Man mäter frekvens med Hertz. 10 våglängder motsvarar 10 Hertz. Hertz förkortas Hz.

Infraljud:

Infraljud är ljud som har en frekvens under 20 hz. Vi kan inte höra ljud under 20 hz men det kan däremot djur som elefanter, bufflar, tigrar mm göra. Det skulle vara ansträngande för oss om vi hörde minsta lilla ljud som t.ex. vädret men det finns däremot människor som säger att de kan få huvudvärk när vädret ändras.

Ultraljud:

Ultraljud är ljud som har en frekvens över 20 000 hz. Vi människor kan inte heller höra ljud som har en frekvens över 20 000 hz. Hundar har en väldigt väl utvecklad hörsel så de kan tillskillnad från oss höra ljud över 20 000 hz. Det finns speciella visselpipor anpassade för hundar. Visselpiporna har en så hög frekvens så att man slipper störa någon människa i närheten när man blåser i den men hunden hör den och kommer springandes på en gång.  Ultraljud används också när man vill kolla fosters hjärtljud.

Infraljud:

Ytterörat är format så att vi ska kunna höra ljud. Från ytterörat så förs ljudet till trumhinnan.  När ljudet har kommit fram till trumhinna så börjar trumhinnan att vibrera. Vibrationerna fortsätter genom benen, hammaren, städet och stigbygeln (hörselbenen). Höselbenen gör så att ljudet så att ljudet blir starkare innan det fortsätter in i innerörat. I innerörat så finns det en snäcka fylld med vätska. När vätskan rör på sig så böjer hårcellerna som finns inne i snäckan på sig. Rörelsen skapar då nervinpulser som då rör sig upp till hjärnan för bearbetning. Uppe i hjärnan så förvandlas nervinpulserna till ljud.

Hörselskada:

Hörselskador kan man få på många olika sätt. När vi blir äldre försämras hörseln, man kan också födas med nedsatt hörsel eller så kan man få det av någon annan orsak. Det finns en hörselskada vid namn tinnitus den får man om man har vart i närheten av alldeles för höga ljud. När man får den hörselskadan så hör man ett konstant pip i örat.

Källor:

http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Oron-nasa-munhala--hals/Oron/Horsel/Hur-hor-vi/

http://www.voodoofilm.org/artikel/ljud.aspx

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tinnitus

No bok- Titano Fysik!

Hej! Jag heter Anna och jag är 14 gammal. Jag går i klass 8:a på träkvista skola. På den här bloggen så kommer jag att lägga upp mina skolarbeten så att mina lärare kan kommentera och säga vad jag kan göra bättre så att jag kan nå ett bättre resultat!

/Anna :)