No labbraport - Panflöjt:
Labbrapport-Panflöjt:
Av : Anna
Datum (när laborationen skedde): 29/3
Vi hade i uppgift att på en No lektion göra en panflöjt med hjälp av morötter. Nu ska jag berätta hur jag gjorde och vad jag tänkte under tillverknings processen.
Hypotes:
Jag tror att min panflöjt kommer låta men inte så mycket. Jag tror att den längsta moroten ger ifrån sig den högst tonen medan den kortaste moroten ger ifrån sig den lägsta tonen.
Syfte:
I denna laboration så ska jag ta reda på om det går att tillverka en planflöjt med hjälp av morötter. Jag ska ta reda på hur det kommer låta, det vill säga vilken ton vi hör och om vi ens hör någon ton…? Ja allt detta för ni reda på i denna labbraport.
Metod:
Jag kommer att välja morötter som har olika längd men som är ungefär lika tjocka. När jag genomför laborationen så kommer jag att borra hål genom hela moroten och sedan när jag har borrat igenom alla morötter så binder jag fast de i storleksordning.
Anteckningar under laborationen:
Jag börjar med att ta en morot för att börja borra. Den första moroten gick det bra att borra igenom men när jag gjorde min andra så blev det hål i mitten för att jag borrade snett. Tillslut så hade jag borrat igenom alla morötter. När jag testade att blåsa igenom en morot så hände det ingenting jag höll på så väldigt länge men jag fick fortfarande inte fram något ljud. Efter ett tag så kommer jag fram till att man kanske inte ska ha något hål där nere så jag försöker att täppa igen hålet med en flört kula. När jag har täppt igen hålet så testar jag igen men utan framgång. Jag bestämmer mig för att borra i en ny morot men denna gång så borrar jag inte igenom hela utan bara halva. När jag testar att blåsa igen för att se om den så fungerar så fungerar det faktiskt och det kommer fram en hög frekvens. Jag blir klar precis i slutet av lektionen så jag hinner inte sätta ihop mina morötter men min panflöjt (min enda morot) funkar i alla fall.
Resultat/Slutsats:
Min hypotes stämde inte riktigt. Jag trodde att längden på moroten spelade roll för hur hög/låg frekvens det skulle bli. Men så var det inte riktigt. Men däremot så spelade tjockleken på hålet i moroten roll. Ju större hål desto högre frekvens och vice versa. Det visade sig också att man inte skulle borra hål genom hela moroten utan bara genom halva. Det som blev fel för mig när jag gjorde skapade min flöjt var att när jag borrade igenom morötterna så blev det hål i moroten när man bara hade borrat igenom halva. Så nästa gång så ska jag tänka att vara med noggrann med borrningen.
Frekvens:
Frekvens betyder hur många svängningar en våg gör på en sekund. När luften är kompakt så ritar man en hög våg men när luften är tunn ritar man en låg våg.
En hög ton är en hög frekvens. En hög frekvens gör snabba och korta svängningar medan en låg frekvens (låg ton) går långsamt och gör långa svängningar.
Resonans:
Resonans är ett ljud som förstärks av en hålighet. Jag tänker mig t.ex. ett tivolispel som man hade förr i tiden med en vev på sidan så kom det musik. ’
Hertz:
Man mäter frekvens med Hertz. 10 våglängder motsvarar 10 Hertz. Hertz förkortas Hz.
Infraljud:
Infraljud är ljud som har en frekvens under 20 hz. Vi kan inte höra ljud under 20 hz men det kan däremot djur som elefanter, bufflar, tigrar mm göra. Det skulle vara ansträngande för oss om vi hörde minsta lilla ljud som t.ex. vädret men det finns däremot människor som säger att de kan få huvudvärk när vädret ändras.
Ultraljud:
Ultraljud är ljud som har en frekvens över 20 000 hz. Vi människor kan inte heller höra ljud som har en frekvens över 20 000 hz. Hundar har en väldigt väl utvecklad hörsel så de kan tillskillnad från oss höra ljud över 20 000 hz. Det finns speciella visselpipor anpassade för hundar. Visselpiporna har en så hög frekvens så att man slipper störa någon människa i närheten när man blåser i den men hunden hör den och kommer springandes på en gång. Ultraljud används också när man vill kolla fosters hjärtljud.
Infraljud:
Ytterörat är format så att vi ska kunna höra ljud. Från ytterörat så förs ljudet till trumhinnan. När ljudet har kommit fram till trumhinna så börjar trumhinnan att vibrera. Vibrationerna fortsätter genom benen, hammaren, städet och stigbygeln (hörselbenen). Höselbenen gör så att ljudet så att ljudet blir starkare innan det fortsätter in i innerörat. I innerörat så finns det en snäcka fylld med vätska. När vätskan rör på sig så böjer hårcellerna som finns inne i snäckan på sig. Rörelsen skapar då nervinpulser som då rör sig upp till hjärnan för bearbetning. Uppe i hjärnan så förvandlas nervinpulserna till ljud.
Hörselskada:
Hörselskador kan man få på många olika sätt. När vi blir äldre försämras hörseln, man kan också födas med nedsatt hörsel eller så kan man få det av någon annan orsak. Det finns en hörselskada vid namn tinnitus den får man om man har vart i närheten av alldeles för höga ljud. När man får den hörselskadan så hör man ett konstant pip i örat.
Källor:
http://www.voodoofilm.org/artikel/ljud.aspx
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tinnitus
No bok- Titano Fysik!
