No-slutuppgift
Framställa estrar.
Namn: Anna och Rebecka.
Datum: 24/5 2012.
Syfte:
Syftet med denna undersökning är att vi ska ta reda på vad som händer när man framställer estrar.
Hypotes:
Vi tror att innehållen i provrören först å främst kommer att börja koka, och sedan kommer det dofta beskt.
Vi tror att det kommer just beskt för att ingredienserna som vi har använt doftar lite surt och beskt.
Material.
Vi har använt oss av:
• Skyddsglasögon.
• Förkläde. (skor)
• Tofs.
• Brännare.
• Provrör.
• Pipetter.
• Bägare.
• Olika syror. (metanol, T-röd, koncentrerad svavelsyra.)
• Värktablett som innehåller acetylsalisylsyra.
• Sur grädde.
• Mortel.
• Trefot.
• Trefotsgaller.
• Provrörsställ.
• Spatel.
• Koncenveringsmedlet natriumbensoat.
• Degeltänger.
Metod.
Det första vi gjorde var att ta på oss skyddsutrustning, och när vi gjort detta så hällde vi upp vatten i bägare som vi placerade på en trefot, med ett trefotsgaller ovanför en brännare. När vi gjort detta så var det dags att hälla upp allt i provrören.
Vi började med att hälla upp en spatel sur grädde i en av provrören innan vi hällde ner 8 droppar T-röd – med hjälp av en pipett.
Sedan så mortlade vi värktabletten – för att komma åt acetylsalisylsyran – och sedan tog vi en spatel acetylsalisylsyra i ett nytt provrör innan vi droppade ner 8 droppar metanol i det.
Efter detta så var det dags för ännu ett nytt provrör. Denna gång hade vi ner en spatel natriumbensoat och efter detta så hade vi ner 8 droppar T-röd.
När detta var gjort så tog vi en ny pipett med Koncentrerad svavelsyra och hällde ner 3 droppar i varje provrör innan vi tog ett provrör i taget och stoppade ner det i det kokande vattnet.
Sedan så tog vi upp provrören och doftade på dem. Den första doftade som glögg, den andra som tuggummit Jenka samt ananas och det tredje hade vi lite svårt att avgöra vad det doftade som, men vi fick ändå en svag förnimmelse av pepparmint.
Sedan så städade vi undan och började med vår labbrapport.
Resultat.
Resultatet blev till slut att vi fick fram olika dofter.
Slutsats.
En av felkällorna kan ha varit att vi råkat ha i för mycket eller för lite av något. Det kan också ha varit så att grädden inte varit tillräckligt sur.
Vi hade kunnat förbättra oss genom att försöka mäta upp lite mer exakt, och att öva på att mäta upp mått med spateln.
Vi tror att vi råkade ha i lite för mycket T-röd och det skulle kunnat påverka vårat resultat. En av våra teorier är att eftersom T-röd är ett lösningsmedel, och vi kanske hade i för mycket då kanske det påverkade något annat ämne.
• Metanol har flera olika namn, såsom metylalkohol, karbinol och träsprit. Det är en alkohol och är mycket giftig,och den kemiska beteckningen är CH3OH. Det används som lösningsmedel i laboratorier och industrier, och det är mycket effektivare än tex etanol. Det tillverkades förr genom torrdestillering, dvs genom upphettning av svavelsyrablandat trä i en syrefattig miljö. Det tillverkas dock på ett annat sätt nu, genom en kemisk reaktion mellan väte och kolmonoxid över en metallkatalysator.
Det är metanolens nedbrytningsprodukter som är giftiga och det bryts ner i levern, när man dricker det, där det tillverkas till myrsyra formaldehyd och det är också dessa som gör den mesta skadan. Myrsyran gör så att ph-värdet sjunker till en farligt låg nivå. Både myrsyra och formaldehyd misstänks göra skador på synen.
Metanols molekylformel: CH3OH
Metanols strukturformel: H
|
H-C-OH
|
H
• T-röd är 95 % denaturerad – detta menas att man tillsätter ett eller flera ämnen för att förhindra ämnet att fungera i ett visst område - etanol och det kallas för teknisk sprit. Det denaturerades med metyletylketon, aceton, etylacetat och bitrex, och detta gjordes därför att förhindra förtäring. Det används till rengöring av rutor, speglar, sanitetsgods, som lösningsmedel för vissa färger eller till fläckborttagning, som frostskydd och spolarvätska i bilar. Det kan också användas som bränsle i spritkök.
T-röds molekylformel: CH3CH2OH
T-röds strukturformel: H H
| |
H - C-C = OH
| |
H H
• Koncentrerad svavelsyra är en mycket starkt frätande syra och det används i vissa sammanhang till att torka luft, men även som elektrolyt i blyackumulatorer och i sprängämnen, gödselmedel och färgämnen.
Svavelsyrans molekylformel: H2SO4
Svavelsyrans strukturformel: OH
|
O = S = O
|
OH
De kolväten vi använde var metan(ol), etan(ol), .
Den nuvarande molekylformeln för metanolet är CH3OH, och ursprungsformeln är CH4.
Etanolets nuvarande molekylformel är CH3CH2OH och ursprungsformeln är C2H6.
När vi blandade den sura grädden (smörsyra) och etanolet (t-spriten) bildades estern etylbutanoat, vilken doftar ananas. Därför hade vi i t-sprit.
När vi blandade acetylsalicylsyra och metanol bildades metylsalicylat och då doftade det Jenka tuggummi.
Det började dofta pepparmint när vi blandade natriumbensoatet t-sprit, på grund av att estern etylbensoat som bildades när vi blandade de två ämnena.
Reaktionerna katalyseras av svavelsyra, och det är därför man har i det.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Metanol
http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6dsprit
http://school.chem.umu.se/Experiment/45
Upphettning av sockerbitar:
No labbraport - Panflöjt:
Labbrapport-Panflöjt:
Av : Anna
Datum (när laborationen skedde): 29/3
Vi hade i uppgift att på en No lektion göra en panflöjt med hjälp av morötter. Nu ska jag berätta hur jag gjorde och vad jag tänkte under tillverknings processen.
Hypotes:
Jag tror att min panflöjt kommer låta men inte så mycket. Jag tror att den längsta moroten ger ifrån sig den högst tonen medan den kortaste moroten ger ifrån sig den lägsta tonen.
Syfte:
I denna laboration så ska jag ta reda på om det går att tillverka en planflöjt med hjälp av morötter. Jag ska ta reda på hur det kommer låta, det vill säga vilken ton vi hör och om vi ens hör någon ton…? Ja allt detta för ni reda på i denna labbraport.
Metod:
Jag kommer att välja morötter som har olika längd men som är ungefär lika tjocka. När jag genomför laborationen så kommer jag att borra hål genom hela moroten och sedan när jag har borrat igenom alla morötter så binder jag fast de i storleksordning.
Anteckningar under laborationen:
Jag börjar med att ta en morot för att börja borra. Den första moroten gick det bra att borra igenom men när jag gjorde min andra så blev det hål i mitten för att jag borrade snett. Tillslut så hade jag borrat igenom alla morötter. När jag testade att blåsa igenom en morot så hände det ingenting jag höll på så väldigt länge men jag fick fortfarande inte fram något ljud. Efter ett tag så kommer jag fram till att man kanske inte ska ha något hål där nere så jag försöker att täppa igen hålet med en flört kula. När jag har täppt igen hålet så testar jag igen men utan framgång. Jag bestämmer mig för att borra i en ny morot men denna gång så borrar jag inte igenom hela utan bara halva. När jag testar att blåsa igen för att se om den så fungerar så fungerar det faktiskt och det kommer fram en hög frekvens. Jag blir klar precis i slutet av lektionen så jag hinner inte sätta ihop mina morötter men min panflöjt (min enda morot) funkar i alla fall.
Resultat/Slutsats:
Min hypotes stämde inte riktigt. Jag trodde att längden på moroten spelade roll för hur hög/låg frekvens det skulle bli. Men så var det inte riktigt. Men däremot så spelade tjockleken på hålet i moroten roll. Ju större hål desto högre frekvens och vice versa. Det visade sig också att man inte skulle borra hål genom hela moroten utan bara genom halva. Det som blev fel för mig när jag gjorde skapade min flöjt var att när jag borrade igenom morötterna så blev det hål i moroten när man bara hade borrat igenom halva. Så nästa gång så ska jag tänka att vara med noggrann med borrningen.
Frekvens:
Frekvens betyder hur många svängningar en våg gör på en sekund. När luften är kompakt så ritar man en hög våg men när luften är tunn ritar man en låg våg.
En hög ton är en hög frekvens. En hög frekvens gör snabba och korta svängningar medan en låg frekvens (låg ton) går långsamt och gör långa svängningar.
Resonans:
Resonans är ett ljud som förstärks av en hålighet. Jag tänker mig t.ex. ett tivolispel som man hade förr i tiden med en vev på sidan så kom det musik. ’
Hertz:
Man mäter frekvens med Hertz. 10 våglängder motsvarar 10 Hertz. Hertz förkortas Hz.
Infraljud:
Infraljud är ljud som har en frekvens under 20 hz. Vi kan inte höra ljud under 20 hz men det kan däremot djur som elefanter, bufflar, tigrar mm göra. Det skulle vara ansträngande för oss om vi hörde minsta lilla ljud som t.ex. vädret men det finns däremot människor som säger att de kan få huvudvärk när vädret ändras.
Ultraljud:
Ultraljud är ljud som har en frekvens över 20 000 hz. Vi människor kan inte heller höra ljud som har en frekvens över 20 000 hz. Hundar har en väldigt väl utvecklad hörsel så de kan tillskillnad från oss höra ljud över 20 000 hz. Det finns speciella visselpipor anpassade för hundar. Visselpiporna har en så hög frekvens så att man slipper störa någon människa i närheten när man blåser i den men hunden hör den och kommer springandes på en gång. Ultraljud används också när man vill kolla fosters hjärtljud.
Infraljud:
Ytterörat är format så att vi ska kunna höra ljud. Från ytterörat så förs ljudet till trumhinnan. När ljudet har kommit fram till trumhinna så börjar trumhinnan att vibrera. Vibrationerna fortsätter genom benen, hammaren, städet och stigbygeln (hörselbenen). Höselbenen gör så att ljudet så att ljudet blir starkare innan det fortsätter in i innerörat. I innerörat så finns det en snäcka fylld med vätska. När vätskan rör på sig så böjer hårcellerna som finns inne i snäckan på sig. Rörelsen skapar då nervinpulser som då rör sig upp till hjärnan för bearbetning. Uppe i hjärnan så förvandlas nervinpulserna till ljud.
Hörselskada:
Hörselskador kan man få på många olika sätt. När vi blir äldre försämras hörseln, man kan också födas med nedsatt hörsel eller så kan man få det av någon annan orsak. Det finns en hörselskada vid namn tinnitus den får man om man har vart i närheten av alldeles för höga ljud. När man får den hörselskadan så hör man ett konstant pip i örat.
Källor:
http://www.voodoofilm.org/artikel/ljud.aspx
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljud
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tinnitus
No bok- Titano Fysik!
